Jag har så mycket jobb så jag knappt hinner blogga. Igår moderator för det stora krisseminariet ”Bakom Rubrikerna” på Filmhuset i Stockholm, idag i Malmö för medieträning av en massa entreprenörer.
Krisseminariet var uppdelat i två dagar, en workshop som hölls av Mattias Ronge på Deportivo och mig tillsammans dag ett och som inbegrep ett scenario med ett matförgiftat fotbollslandslag på väg till Brasilien, samt dag två som bestod av en mosaik av talare med en sammantagen enorm kunskap om krishantering i praktiken.
Judit Burda körde ut delar av seminariet via Bambuser som kan ses här.
Oerhört mycket intressant sades. Det som kanske grep mig mest var Gudrun Schyman, @gudschy på Twitter, som berättade hur man blir fysiskt illamående när drevet går och man känner sig helt chanslös och uppgiven. Hon visade en sårbar sida, men menade att hon inte blivit lika skadeskjuten som exempelvis Mona Sahlin blev av ”Tobleroneaffären”, eftersom hon hade ett liv utanför politiken. Goda vänner, ett stort kontaktnät och ett rikt familjeliv.
Schymans liv var viktigare än positionen. Så hennes uppmaning till politiker och företagsledare på hög nivå var ”Skaffa er ett liv”. Inte sagt på ett hånfullt, utan på ett ödmjukt sätt. ”Skaffa dig ett liv, Mona”, innebar ju här att alltid ha någonting utanför det rent yrkesmässiga som håller när drevet går. Gudrun Schyman pekade på att Sahlin ju i stort sett var född in i politiken, medan hon själv gick in i den i vuxen ålder efter att ha fött flera barn.
UD:s Anders Jörle, en av Sveriges mest rutinerade krishanterare, kastade den tjocka ”Krismanualen” i golvet i filmlokalen ”Victor” med en tung smäll och sade ungefär : ”Fimpa den här när krisen kommer! Ha några enkla hållpunkter för ni kommer inte att hinna titta i några pärmar.”
Greta Svensson, idag kommunikationsdirektör på Arbetsförmedlingen, berättade om hur det konkret såg ut på fältet när hon, i samma egenskap på Räddningsverket, jobbade under Tsunamikatastrofen. Greta visade oerhört starka bilder.
Det var många kvinnor bland talarna, både LO:s radarpar Marie Linder och Kristina Mårtensson och förre moderata statssekreteraren Ulrica Schenström höll med Schyman – utifrån sina socialdemokratiska respektive moderata värderingar – att kvinnor angrips hårdare i ett drev, de granskas mycket mer personligt och under huden.
Schenström gjorde en intressant jämförelse med dataspel – att komma ny in i ett regeringskansli, så många unga som följde med Fredrik Reinfeldt in i Rosenbad, är ungefär som att ta sig från bana ett till bana sju i ett dataspel. Ingen annan kan göra jobbet åt dig, du måste lära dig själv.
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson visade kraftfullt genom att ta konkreta exempel hur det ofta går till när makthavare helt självförvållat drar på sig drev genom att mygla och vägra svara på relevanta frågor.
Det kom ungefär dubbelt så många jämfört med när vi hade ett motsvarande krisseminarium 1-2 juni i år. Så ett nytt seminarium kommer att äga rum i april 2011. Den kommer att bli en institution om arrangören Midfield Media fortsätter att vaska fram en lika intressant talarlista som hittills.
/Paul Ronge
Uppdatering 1: Kanske kommer Gudrun Schymans råd till Sahlin att ”skaffa ett liv” lägligt. Nu verkar knivarna slipas i det socialdemokratiska bloggnätverket NetrootS.
Har också postat om konferensen. Kram!
http://www.unnidrougge.com/2010/10/20/stora-dumheter-stora-rubriker/
Hej Paul!
Kul att du hinner blogga mellan varven ändå. Imponerande talarlista, hojta till när nästa tillfälle är så kommer jag!
Kram Johanna
Vet någon som inte är nära Mona Sahlin om att hon INTE har ett liv? Jag inbillar mig att Mona Sahlin är i behov av ett stort integritetstänk, vilket innebär att hon drar sig undan när hon vill.
Ramona: Du kan ha rätt i att Gudrun Schyman inte har koll när det gäller Mona Sahlin, kanske har hon ett rikt liv vid sidan om politiken. Men hennes generella råd tycker jag är rätt – inte minst gentemot höga direktörer. Man är inte bara det man gör – positionen får inte vara hela livet.
Hej Paul, ja du har helt rätt! Självfallet ska man inte växa in i rollen som politiker, enligt Tony Blair är politiker manupulativa och i vissa fall inte sanningsägare och därmed faller manteln av i samma stund man avsäger sig politikerrollen. Tyvärr är inte mitt förtroende särskilt stort när det gäller politiker, men samtidigt vill jag gärna tro att de har annat i huvudet än makt och arvoden.
Med ålder kommer visdom säger en del, för mig har det också tillkommit ett viss mått av cynism, dessvärre.