Jag har länge funderat på att skriva om fenomenet personliga varumärken och i veckan som gick gav Katrin Zytomierska och Pär Ström rejäl inspiration.
Först Katrin Zytomierska som orsakade storm i sociala medier med sitt personangrepp på en kvinna (Josephine) som tjänade som modell i en SATS-kampanj.
”Vem fan i helvete vill identifiera sig med det här? Vill någon se ut så här?” skrev hon och anklagade kvinnan för att posera i ”svettiga kläder och stripigt hår”.
Reaktionerna lät inte vänta på sig. Josephine själv skrev ett hyllat svar: Nätmobbing som konstform. Annonsörer som Lekmer, 3, Unionen och MacDonalds har hoppat av Katrins sajt ”Finest”. Jag skrev på Twitter att det var det bästa som kunde hända sociala medier: ”Alla tvingas tänka efter om det enda som betyder något är klick”. Katrins personliga varumärke har fullständigt krackelerat när hon inte länge kan tjäna pengar på sina provokationer.
Den andra skrällen i veckan var antifeministen Pär Ström som i ett debattinlägg förklarade att han nu slutar ”opinionsbilda”, eftersom alla är så elaka mot honom på nätet och dessutom förstör hans pubkvällar.
Min första reflektion är: Där Katrin stoiskt står fast vid sin galna ”fetmobbing”, trots att det blåser full storm mot henne och annonsörerna flyr, där tar Pär (machokillen som är rädd för ”tjejbaciller”) på sig offerkoftan och storbölar.
Min andra tanke är: Om Katrins varumärke är på väg in i en kommersiell återvändsgränd, eftersom hennes narcissistiskt/anorektiska ideal helt enkelt inte säljer, så är Pärs varumärke dött i samma stund som han slutar hetsa om ”statsfeminism”. Det är det enda han är känd för och trots den illasittande offerkoftan finns många belägg för att han i sin genre varit minst lika provokativ som Katrin, vilket bloggaren och krönikören Hanna Fridén belyser här.
Enormt många, särskilt i en yngre generation, vill bli ”kändisar”. Det tog riktigt fart med dokusåporna och alla förstod snart att skulle man ”bli något” så gällde det att sticka ut, att skrälla och provocera. På det viset fick man media och en snabb gräddfil till berömmelse. Robinson-Robban, Naken-Janne, nuppande fyllskallar i Big Brother, Katrin och Pär. Vad har alla dessa gemensamt? Jo, att de ingenting kan, ingenting har gjort som kan imponera eller skapa ett förtroende för deras eget varumärke. Antingen har hela den här skaran ”kändis-wanna-bees” gjort sig kända för att bete sig chockerande eller saluföra extrema åsikter.
Tänk efter: Plockar du bort att Katrin är ihop med Bingo Rimér och att hon alltid bråkar med folk, till exempel med ”Blondinbella” eller sin barnflicka som stack,vad är hon då? Vad kan hon? Vad har hon gjort? Och gör samma experiment med Pär Ström, som jag tror KANSKE försökte göra sig ett namn på IT någon gång kring 2000?
Jag tror det är oerhört viktigt att bygga sitt personliga varumärke kring något man kan, något man är bra på, något man gjort.
Ingemar Stenmark behöver knappast göra någonting, hans etos och varumärke är solitt som en bergskedja. Bloggarna Isabella Löwengrip och Elaine Eksvärd har starka plattformar i sin yrkesverksamhet, ”Blondinbella” som entreprenör och Elaine som en av Sveriges vassaste retorikexperter. Carola har överlevt det ena magplasket efter det andra (avståndstagande från bögar, tala i tungor) eftersom hon är en av Sveriges mest drivna artister. För att inte tala om Mikael Persbrandt, som ibland betett sig som en Robinson-Robban på speed, men som klarar sig för att han är en gudabenådad skådespelare.
I många fall tycker jag kändisarnas personliga varumärke kunde ha vårdats bättre. Jag kan inte begripa vad Agneta Sjödin kan vinna på att gå ut och berätta om alla nya kärlekar i skvallerpress, eller andra som villigt fläker ut det mest privata. Definitivt krossas också de personliga varumärken som avslöjas för dubbelmoral och mygel. När idrottsikonen Ludmilla Enqvist fuskar för att vinna en bobtävling, när en Kapten Klänning visar sig vara en Kapten Sexsadist, när Sven Nylander i Ren Idrott profilerad föredragshållare mot knark i idrotten, visar sig ha tagit kokain och ljuger om det. Senaste chockexemplet är Jimmy Savile, Englands omhuldade TV-kändis som har begått sexövergrepp på otaliga barn.
Mitt bästa råd till dem som bygger personliga varumärken, inom näringslivet, i politiken, i nöjeslivet och så vidare är att skynda långsamt. Försök inte ta en genväg över media. När du nått tillräckligt långt och blivit en ”tolvtaggare” så kommer du att bli intressant att fälla. Som tidigare Carl-Henric Svanberg när Ericsson hade sin svacka runt 2007 eller som IKEA:s Ingvar Kamprad, som upprepade gånger nagelfarits av Uppdrag Granskning de senaste åren. Stefan Persson och hans son Karl-Johan Persson på H&M är nu under luppen i TV 4:s Kalla Fakta.
Håll dig till det du kan. Jag blev 2011 av Cision utsedd till den konsult som har störst digitalt inflytande och är även i år nominerad inför Spinngalan. När jag medverkar i media är det i stort sett alltid i frågor som har med mediehändelser och krishanteringar att göra, vilket ju ytterst handlar om vad jag gör, inte vem jag är.
Andra skriver intressant om varumärken.
/Paul Ronge
Uppdatering: Så fick då Katrin Zytomierska sparken av ”Finest”. Väntat. Money talks. När annonsörerna flyr och Fuck You Right Back-långfingret inte längre genererar stålar så blir det så här.
Intressant. Även om jag inte riktigt tycker jämförelsen mellan Pär Ström och Katrin Zytomierska håller riktigt. Visst har Pär Ström gjort vissa övertramp i fall som tex Assange osv (där ju ämnet varit en mix av hans två favoriter: genus och övervakning) – men Pär Ström brukar alltid debattera sakligt och utan påhopp. Vill tex minnas en debatt mellan honom och Gudrun Schyman. Den höll bra nivå just pga av att både argumenterade och debatterade sakligt, utifrån två olika perspektiv. Det är sådana debatter som kommer saknas nu. Att kategorisera de som kritiserar feminismen som ”hatare” är ju knappast konstruktivt eller sakligt. Att kritisera personers åsikter är ju inte heller att argumentera – och kritiken Katrin Zytomierska handlar ju inte om att hon har fel åsikter (Hon har ju rätt att han vilka åsikter som helst) – utan om att hon ”skäller på fel träd” och går till attack mot en enskild person (dessutom direkt efter hon fått ett affärsförslag nobbat av företaget hon kritiserar). Dessutom har hon ju som sagt byggt sitt namn via Bingo. Ska bli intressant att se hur tidningar som tex Vi Föräldrar osv (som ju tagit in krönikor av henne) – kommer förhålla sig till henne framöver.
Anyway, åter till frågan om att bygga personliga varumärken: Vad skulle ditt råd vara till dem som kanske vill ändra sin image. Tänker på tex såpa deltagare som ”Robinsson-Robban”. Om han skulle vilja ändra sin image och inte bli lika förknippad med sin ”karaktär” utan bygga upp något nytt? Om han helt enkelt skulle upptäcka att han ångrar sig.
Som vanligt har du rätt i det du skriver och som vanligt uttrycker du dig fenomenalt. Personligen har jag tröttnat på dokusåpor för länge sedan. Jag är alltid nyfiken och vill se vad det nya handlar om , men blir oftast mätt redan efter ett avsnitt. Numera är alla dokusåpor en upprepning av det som en gång var en nyhet.
Mina intressen är samhället och människor i det, hur vi lever, vad som pågår inom EU och resten av världen. Detta gör mig tillräckligt upprörd. Just nu läser jag en oerhört intressant bok som jag varmt kan rekommendera: ”Tystnadens Europa” av Helle Larssen och när man läser att, ” Under sommaren 2010 inledde EU förhandligar om att ansluta sig till Europakonventionen för mänskliga rättigheter” blir man mörkrädd. EU har alltså inte raticifierat och anslutit sig till konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Om du i ditt företag inte kunde förklara eller ha underlag för var miljontals kronor har tagit vägen skulle garanterat din revisor gå i taket. I EU, om de går i taket, blir de raskt invaliditetspensionärer och förpassas ut i kylan. Märkligt att ingen vågar ta i det här i journalistkåren.
Ha det gott!
Ramona
Hej Paul
Som vanligt intressant inlägg men jag delar inte din uppfattning på flera punkter.
1. Pär Ström har ju till skillnad från Katrin Zytomierska och Hanna Fridén ett hyfsat CV och en bra utbildning att falla tillbaka på. Jag kan tycka att han hakat upp sig när han diskuerat jämställdhetsfrågor men, med reservation för att jag inte följt hans blogg, utan bara sett honom några gånger i (det förfärliga) Debatt, har han alltid framstått som relativt lugn och saklig. Visst har satir (och personangrepp och annat osakligt) sin roll i den politiska debatten – som en en nischdebatteknik. I Ströms fall har nog nischen snarast varit de som debatterat med honom sakligt, vilket du illustrerar rätt tydligt när du påstår att han är rädd för tjejbaciller (eller har du en källa för det?-
2. Hanna Fridéns inlägg på Nyheter 24 är så vitt jag kan se fullt med halmgubbar i kombination med att hon debatterar med åsikter framförda i kommentarer (!) på Ströms blogg. Skulle du vilja försvara den här kommentaren? En användare på svenska Wikipedia med namnet hannafriden exemplifierar Ströms förfärliga åsikter med den här bloggposten http://genusnytt.wordpress.com/2010/11/02/jamstalldhet-i-hogskolan-kan-tolkas-olika/ . Det är naturligtvis subjektivt men om det där är det värsta en antagonist kan hitta tycker jag det känns rätt ok, i synnerhet om man jämför med texten av Fridén du länkade till.
3. Att kalla det Josephine utsattes för för ’näthat’ är att relativisera riktigt näthat. Amanda Todd utsattes för näthat. ’Josephine’ är vuxen och ställde frivilligt (och fick förmodligen någon slags ersättning) upp på en billboardkampanj. KZ:s utfall är väl att jämföra med en bokrecension, inte värre än typ Po Lindholms sågning av Tomas Ledin (och dennes publik) resp Jane Magnusson och Nyhetsankorna för ett par år sedan. De facto verkar ju gymmandet inte gjort någon större nytta för Josephine! Josephine får väl sura på SATS och deras sätt att presentera henne istället för på någon som pekar på det uppenbara (även om uttrycket var onödigt vulgärt).
Jag har själv skrivit några debattartiklar där jag bla argumenterat för att studiestödet är generöst (jag var själv student när jag skrev det) resp att bostadsbristen för ungdomar är något av en chimär. I båda fallen hade jag inkluderat räkneexempel till stöd för mina teser (i Expressen resp Vår Bostad – artiklarna finns i Mediearkivet). Naturligtvis fick jag ett antal negativa reaktioner där de flesta fokuserade på min person och mina bevekelsegrunder medan ingen, om jag minns rätt, försökte vederlägga mina siffror. Idag skulle man väl kalla det näthat men det tycker jag är fegt. Jag hade stuckit ut haken och eftersom jag hade torrt på fötterna var det enklare att angripa mig personligen. Sådant faller bara tillbaka på den som gör det och jag brydde mig inte särskilt mycket.
Vänliga hälsningar
David
Väldigt bra, som vanligt, men lite orättvist mot Ström. Hans personliga varumärke har kanske inte varit det viktigaste för honom när han debatterar och i så fall är det heller inte något fatalt misstag han begår när han drar upp koftan över ansiktet och tackar för sig – efter att ha strävat länge mot en hård vind av närgångna förolämpningar och skolgårdsmässigt hån. Det är ju möjligt att han inte tycker att han blir av med något omistligt och att de goda pubkvällarna är värda att proritera.
Om du inte var PR-konsult, var vore du då? Skulle vi ens bemöda oss att lyssna till dig?
Tack för ett bra inlägg 🙂
Tomas Amlöv, db, Clas Samson: Jag har all respekt för att ni tycker att jag sågar Pär Ström orättvist och säkert är det så att jag färgas av att jag tycker hans åsikter är generaliserande, konspiratoriska och lätt löjliga med det där spöket ”statsfeminism” som flaggas upp. Nej, David, jag har ingen ”källa”, mitt sätt att retas när jag säger att han är ”rädd för tjejbaciller”. Igen: INGEN ska behöva utsättas för hot och personangrepp i sociala medier.
Sedan tar Tomas upp något mycket intressant: Hur kommer man tillbaka om man betett sig till exempel som Robinson-Robban? Hur tvätta ett skitigt varumärke? Jag vill ge en liknelse. Det han har gjort är som att tatuera in ett djävulstecken eller ett könsorgan i pannan vid 18. Vid 23, när man ska söka jobb kanske man fattar att det var rätt olämpligt om man vill ha ett normalt liv. Tauteringen ska bort, det gör ont och det blir alltid något litet ärr efteråt. Ungefär så: Jobbigt, men såklart går det. Linda Skugge har i stort sett suddat bort sitt genomprovokativa varumärke från Expressen när hon hånade allt och alla och är idag PR-konsult med egen firma. Carolina Gynning försöker etablera sig som konstnär. Jag noterar att Mikael Persbrandt har blivit väldigt tyst, jämfört med när han stod och skrek att han var världens bästa snortare. Kanske håller han också på med en kursändring…
Vari består Pär Ströms personliga varumärke? Det enda han har gjort är att debattera för en sak, under eget namn. För en sak du Paul Ronge inte vill debattera utan gör istället dig skyldig till just samma mobb som debatten kring honom har handlat om. Att slänga ur sig floskler som ”machokillen som är rädd för ”tjejbaciller drar på sig offerkoftan och storbölar” får du säkert mycket ryggdunkningar för, men hos de mer seriösa läsarna sjunker ditt eget varumärke ganska rejält.
Fast det är väl det som är PR-konsultens uppgift, att få fram det kosmetiska före det sanna?
Bara idén att dra Pär Ström och Katrin Zytomierska över samma kam är inget annat än just – ett fuskbygge.
Du har så klart rätt i sak Paul. Pålästa och kunniga människor är så mycket mer intressanta att följa, oavsett vad de har för åsikter. Brinner de dessutom för sin sak, utan någon baktanke om att provocera är det ännu bättre. Frågan är hur vi som tycker på det viset, undviker att ge dem publicitet.
Anna-Lena: Jag tror tyvärr de här exhibitionisterna alltid får publicitet med sina provokationer. För media är de bra och säljande råvara. Men förr eller senare går de över gränsen och då blir fallet snabbt. Alldeles nyss stod det klart att KatrinZ får sparken från ”Finest” och det är väl ett bra exempel?
Pentti: Jag har all respekt för din åsikt, men jag kan helt enkelt inte ta Pär Ström på allvar och det står ingenstans i svensk grundlag att jag måste debattera med någon som har skogstokiga åsikter om att Sverige i lönndom har tagits över av någon sorts ”statsfeminism”.
Tycker du att det gör mig mindre seriös så får jag väl leva med det.
Att hävda att Pär Ström endast skulle vara känd för att ta på sig offerkoftan när han debatterar feminism, visar mest hur lite man vet om Per Ström. Han höll på med en IT-frågor innan han skrev sina böcker om feminismen. Om jag inte minns helt fel satt han med i regeringens IT-råd för några år sedan.
Katrin Zytomierskas meriter består i att hon varit dryg i radioprogrammet the Voice, samt Eftersnack på TV5, varit gift med Alex Schulmann och är sambo med Bingo Rimér. Kort sagt ingenting.
Magnus: Ni är många som försvarar Pär Ström, konstaterar bara med respekt att här har vi olika uppfattningar. Jag tycker teorin om ”statsfeminism” när kvinnor fortfarande tjänar mycket mindre än män, tar mycket mer ansvar i hemmen och inte är i närheten av samma maktställning i bolagsstyrelser och annat är både kvinnofientlig och substanslös.
När det gäller att Pär Ström höll på med IT-frågor så skriver jag ju faktiskt det i blogginlägget så det visste jag redan. Han satte dock inga spår som jag kommer ihåg under IT-bubbletiden, du kanske kan upplysa mig? Och frågan jag ställer i bloggposten har inga av er Ström-anhängare besvarat: Vad finns kvar av Ströms varumärke när han slutar hetsa mot ”statsfeminism”?
Anser att Paul Rong är dåligt påläst Ang. Pär Ström och vad han menar med statsfeminism. Läs på det och han programförklaring och återkom i ämnet när det gäller Pär. Vad gällande ”kändis-wanna-bees” skulle jag vilja vända på din åsikt nämligen att dom som debatterar mot Pärs sakliga argument är en av dom som vill synas (riktigt fula angrepp). Om saklig debatt skulle råda så tror jag att du Paul Rong skulle ändra uppfattning. Skulle vara kul om du sakligt från ditt hjärta skriver vad du anser om det som står i Pär Ströms senaste bok Mansförbjudet. Tror inte att du vågar det för du vet vilket drev det blir mot dig då 🙂 Pär Ström vågade men saklig debatt gick inte att genomföra i dagen Sverige. Välkomnar Paul Rong till en recention från sitt hjärta Ang. Mansförbjudet men risken är att du river ditt eget varumärke eller stärker om du har en bra kris-hantering 🙂
Mvh Jens
Paul, så du har också gått på myten om att kvinnor tjänar så mycket mindre om män. Om man kollar på gruppen män vs gruppen kvinnor så tjänar genomsnittskvinnan mindre än genomsnittsmannen, men det är ovägd statistik.
Om man kollar på vägd statistik där man tar hänsyn till alla jämförelseparametrar såsom ålder, yrkesroll, region, arbetsplats, utbildning, kompetens, arbetstid, erfarenhet – i princip allting som är relevant inom jämförbar statistik så finner man att det i princip inte är någon skillnad alls. Det är runt 1-2% skillnad och det kan förklaras av att olika individer gör olika val och det är inget konstigt. Det är således inte bevis på diskriminering.
Det som gör dig mindre seriös Paul är 2 saker primärt:
1. Du ägnar dig åt att förlöjliga dina meningsmotståndare med barnsliga epitet vilket är ovärdigt en vuxen person.
2. Du köper helt okritiskt en mängd gamla myter som motbevisats åtskilliga gånger. Om du vill bli tagen på allvar borde du kolla upp dina fakta bättre.
När det gäller resten av dina ”argument” för kvinnor och feminism så överlåter jag det åt dig om du är mer intresserad av fakta än att bara slänga ogrundad skit.
Att vara kritisk mot feminism är inte detsamma som att vara kvinnofientlig. Jag skulle vilja säga att många feminister i så fall är mer kvinnofientliga eftersom de målar upp alla kvinnor som hjälplösa offer som omöjligen kan klara av något om man inte håller dem i handen och leder dem fram.
Oj vad bra. Tack.
Tycker nog att jag svarade varumärkesfrågan med min motfråga: Vari består hans varumärke? Just nu skriver jag ett svar till dig, jag debatterar. Tänker inte ett skit på om mitt varumärke tar skada av det eftersom jag ser mig som en privatperson utan några som helst ambitioner av att vara annat än en MÄNNISKA, inget varumärke. Pär Ström har försökt att debattera jämställdhet från ett mansperspektiv, inte sälja tvål.
Egentligen är jag totat ointresserad av denna upphaussade PR-industri som ser varumärken där det inte finns, kände mig dock manad att kommentera eftersom man hånar en debattör helt grundlöst och försöker dölja det i någon form stylad mediebubbla.
För tydlighetens skull: jag försvarar inte överspända föreställningar om en lömsk statsfeminism. Däremot Ströms rättigheter. Han ska inte behöva leva som fredlös för att han går emot strömmen. Väl många har under väl lång tid hjälpts åt att trasha hans personliga varumärke.
Claes: Pentti ovan tycker att Ström inte har något varumärke, du tycker att hans personliga varumärke ”trashas”.
Jag håller med dig, han ska inte hotas eller behöva leva som fredlös.
Ingen ska behöva utstå hot och mobbing hur skogstokiga hans/hennes åsikter än är.
Men jag hävdar också min rätt att om hans ÅSIKTER hävda att han beter sig som killen i småskolan som är ”rädd för tjejbaciller”. Rätten att häckla den unkna manschauvinism som Pär Ström och den pompöst mästrande Patrik W ovan står för (som inte ens fattat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor för samma jobb är statistiskt belagda).
Se gärna det jag skrev ovan som en kris-övning, då du säljer produkten så har du ett bra scenario att träna på. Dvs recention av boken Mansförbjudet och från ditt hjärta för ja utgår att Tjejer/Kvinnor- Pojkar/Män ska ha lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? (det som står i boken vore tvärtom hur tror du det skulle låta i massmedia då? tacksam för svar där) Testa som en övning och hantera den och överdriv gärna så att du/ni får övas i kris-hantering när det gäller Sociala medier. Saken är den att Pär även har haft Medias kända sk människor mot sig. Inte sakligt. Övrigt så förstår jag vad du menar med att skydda sitt varumärke men anser att Pär har dragits ner av andra orsaker än hans sakliga argument som det finns belägg för (ta del av dom) O välkommen och öva kris med Sociala medier 🙂 när det gäller att ifrågasätta Feminism som för övrigt har 0,4% av röster men 80% av media (lite överdrivit nu)
Mvh Jens
Rätt komiskt att Paul R tog bort mitt inlägg som jag skriver igen. Skulle vara intressant varför Paul? här är den igen för jag anser att den är saklig. Vill dig inget ont Paul 🙂
Anser att Paul Rong är dåligt påläst Ang. Pär Ström och vad han menar med statsfeminism. Läs på det och han programförklaring och återkom i ämnet när det gäller Pär. Vad gällande ”kändis-wanna-bees” skulle jag vilja vända på din åsikt nämligen att dom som debatterar mot Pärs sakliga argument är en av dom som vill synas (riktigt fula angrepp). Om saklig debatt skulle råda så tror jag att du Paul Rong skulle ändra uppfattning. Skulle vara kul om du sakligt från ditt hjärta skriver vad du anser om det som står i Pär Ströms senaste bok Mansförbjudet. Tror inte att du vågar det för du vet vilket drev det blir mot dig då :-)Pär Ström vågade men saklig debatt gick inte att genomföra i dagen Sverige. Välkomnar Paul Rong till en recention från sitt hjärta Ang. Mansförbjudet men risken är att du river ditt eget varumärke eller stärker om du har en bra kris-hantering 🙂
Mvh Jens
Du hävdar nedan. Vet du varför det ser ut så?? jobbar Män o kvinnor lika mycket? väljer dom olika yrken? Män och kvinnor på likvärdiga poster finns det ingen löneskillnad.
Claes: Pentti ovan tycker att Ström inte har något varumärke, du tycker att hans personliga varumärke ”trashas”.
Jag håller med dig, han ska inte hotas eller behöva leva som fredlös.
Ingen ska behöva utstå hot och mobbing hur skogstokiga hans/hennes åsikter än är.
Men jag hävdar också min rätt att om hans ÅSIKTER hävda att han beter sig som killen i småskolan som är ”rädd för tjejbaciller”. Rätten att häckla den unkna manschauvinism som Pär Ström och den pompöst mästrande Patrik W ovan står för (som inte ens fattat att löneskillnaderna mellan män och kvinnor för samma jobb är statistiskt belagda).
Jag skulle kanske inte ha skrivit att hans varumärke trashas, utan snarare att han ofta har blivit angripen på ett sätt som syftar till att skapa ringaktning för honom som person – vilket i sin tur inte precis stärker varumärket. Men du och alla andra har förstås rätt att häckla det han står för. Sånt är han själv inte främmande för.
Hej Paul! Kul inlägg, men nu hände det igen. Där, därborta, ser du? Och där också, ja, och där igen !!! Kära Katrin Z har blivit omnämnd flera ggr i en text författad av varumärkes-PR-proffstyckar-mogulen himself. Och det är då det sker. Kvinnan som byggde sitt namn på ingenting tycks få ständig varumärkesnäring av namnkunniga bloggare som i sin tur bygger ut sitt varumärke ytterligare någon promille genom att skriva om henne. Att äta eller att ätas. Men det är ändå nöjsamt att läsa det du skriver- för du gör det så himla bra ;).
Enligt Wikepedia står könsmaktordningen enligt Feminism enligt nedan. Paul R säg inte att du en sådan mans… snälla, jag vill inte förknippas med dessa ord hur är du o säg inte nu att alla andra män är så och inte jag för det är alla män inte vissa män ok. Läs hela nedan ok 🙂
Enligt teorin om könsmaktordningen är män i alla samhällen fostrade att inneha den ekonomiska och beslutande makten i familj och samhälle. Samhällets regler är utformade så att denna ordning kan upprätthållas. Män får av dessa skäl störst makt i de samhälleliga organen. Den skeva, könsgrundade maktfördelningen får konsekvenser: eftersom män är i majoritet i beslutande församlingar i allt vad som gäller ägande och ekonomi, så faller det sig ofta så att ägandet fördelas så att kvinnor får en mindre andel, samt att kvinnors insatser och egenskaper nedvärderas.
Teorin om könsmaktsordningen menar att makthavarna har störst inflytande över diskursen och vilka åsikter som är legitimt att framföra[källa behövs] och att det därför är sannolikt att kvinnors egenskaper samt begrepp som kompetens beskrivs på det sätt som passar maktinnehavarna själva bäst. Protester från kvinnors sida har tystats genom exempelvis det religiöst dikterade påbudet att ”kvinnan tige i församlingen” eller genom formell lagstiftning som har uteslutit kvinnor från utbildning, yrkesverksamhet, politisk verksamhet eller annan aktivitet som av sociala normsystemen ansetts opassande för kvinnor.
Centralt för teorin är att kvinnor hålls borta från makten genom så kallade härskartekniker, ett begrepp utvecklat av den norska sociologen Berit Ås (som menar att härskarteknikerna kan observeras i varje grupp där det existerar någon typ av hierarki). När det gäller könsmaktsordningen så används härskarteknikerna för att utestänga, nedvärdera och förringa det som kvinnor är och gör vilket innebär att kvinnor stängs ute från maktutövning. Då kvinnor inte kunnat anpassa sig till denna reglering av samhällets överordnade styrning har män i laga ordning fått behålla makten i den privata sfären, familjen, då enskilda män där kunnat utöva våld eller hota med våld mot kvinnor
Jens: Jag orkar inte diskutera könsmaktsordning med dig, har i denna tråd till matthetens gräns upprepat att jag respekterar att ni alla Pär Ströms anhängare har en annan uppfattning än jag. Däremot har jag INTE tagit bort något inlägg för dig Jens, lovar och garanterar. Kanske hamnade det på avvägar eller i någon filtrering, men du får tro mig på mitt ord!
Lika bra också att säga: Bloggpostens utgångspunkt är varumärken, jag kommer inte att ge mig in i Ströms debattfåra hur mycket ni än hoppar på mig, har lika lite lust till det som att diskutera med privatspanarna i Palmemordet 🙂
Jenny: Tack för att du retas med mig med varm humor! 🙂 Men trollen försvinner inte för att man inte pratar om dem, se bara på SD. Jag tror dock Katrin håller sig för skratt idag när hon just fått sparken från ”Finest”.
Jens: Glömde: Skulle av ren nyfikenhet vilja fråga – stavar du mitt namn fel med flit? En gång Rong är väl OK, men tre? I så fall får jag gratulera, då är du barnsligast av alla (och tack för era bidrag!) som gästat den här tråden 🙂
Paul > Låt oss säga att det är som du hävdar, att kvinnor får mindre lön för att göra samma jobb som män. Varför då anställer inte företagen bara kvinnor? Om de kunde få 11 eller 12 kvinnor för samma lön som 10 män skulle väl alla företag göra det, med tanke på hur hård konkurrensen är i de flesta brnascher?
”inte är i närheten av samma maktställning i bolagsstyrelser”
Stirra dig in blind på bolagstyrelser. Hur ser det ut på samhällets botten? Jo, män är i stor majoritet där, om vi tittar på till exempel våra fängelser, de hemlösa och bland de som begår självmord. Om Sverige är ett patriarkat, borde det inte vara flest kvinnor på samhällets botten?
Katrin Z tjänar mycket pengar på sin LCHF-industri. Men det visste du redan? Hon är alltså inte en ingenting när man skalar av allt det andra. Hon skriver kokböcker, föreläser, initierar löpartävlingar och så vidare. Det är nog ganska medvetet, detta med hur hon bygger sitt varumärke kring allt sitt fett-hat. Hon har många anhängare i Sverige. Många unga män och kvinnor som håller med och tycker hon ”säger som det är”. Jag tror inte hon har förstört sitt varumärke. Tvärtom, denna donna reser sig igen och igen, utan en skråma. Och vi andra kan tycka hon är hur osmaklig helst!
Hej igen Paul Ronge
Om jag stavat ditt namn fel flertal gånger och det och det stör dig ber jag om ursäkt, Dvs var inte min mening 🙂 anser att du ger dig in på ett område där du säger att Pär Ström inte vet vad han pratar om så önskar jag att du argumenterar mot det han säger med fakta för nu anses du som en av dessa som bygger ett varumärker utan kunskap 🙂 Att vara PK är lätt då har man alla som har makten med sig som media mm. Det Ström gjorde var att ifråga sätta detta vilket är sant om du läser på så finns det en heldel att prata om när det gäller Pojkar/män-Tjejer/kvinnor vi är människor med olika problem i Sverige och igen man känner igen sig som Gudrun Skyman sa att vi Svenska män är lika som Talibaner. Har du inte större värde som Svensk man att bli sur när Feministerna framför oss så. Inkl du som (som Svensk man?) Jag har 2st grabbar och dom ska inte få detta skit. Sen fattar jag vad du menar med att skydda varumärket men du gick in i en het gröt nu 🙂 Kör på med det du gör kanske din RSA var lite dålig nu 🙂
Jens: Ursäkten accepteras, trodde du ville vara lustig: Rong=wrong liksom.
Men sen skriver du Skyman (Sky is the limit?) om Schyman?? Frivilligt eller ofrivilligt är du kul och jag är glad att du har hittat till min blogg!
Men det kvittar hur du lirkar, jag tänker inte diskutera könsmaktsordning med dig eller med någon annan i den här tråden. 🙂
Hej igen, som sagt lite snabb med fingrarna här tydligen o fattar hur du tänker där, dock finns inget sådant syfte från mig bara lite snabb när jag skriver nu då jag anser det inte så viktigt med stavningen i en blogg (dock min tolkning) kul att du tog mot min ursäkt då jag inte vill rikta något ont mot dig bara framför en åsikt mot det du själv gått in i ok 🙂 Utvecklar det gärna om du vill hur jag tänker. Skriver ingen mer nu o önskar dig en skön Vecka hade
Hej Paul
Det här är den bästa statistiken som finns i Sverige över löneskillnader mellan könen
http://www.scb.se/statistik/am/am9902/2004a01/am9902_2004a01_br_am78st0402.pdf (se tex sidan 38-39)
I den har man rensat för de har rensat för ålder, utbildning, stad/landsort osv och då är den oförklarliga könslöneskillnaden 8%. Problemet är att de inte (lyckats?) rensa för sociala faktorer, utbildning på arbetsplatsen och, mest problematiskt, erfarenhet! Finns det någon som inte tror erfarenhet påverkar lönenivån?
Det är alltså inte ens nära visat att det finns irrationella löneskillnader mellan män och kvinnor. Det faktum att löneskillnaden, men reservation för de metodologiska begränsningar jag just nämnt, verkar ha stannat på knappt 10% är ju en indikation på att det faktiskt är en rationell, dvs baserad på produktivitetsskillnader och liknande. Alla löneskillnader ’för samma arbete’ är inte felaktiga, unga har ju tex normalt sett lägre lön än sina äldre mer erfarna kollegor.
Varför det ev finns skillnader i produktivitet kan man ju spekulera i. En hypotes jag tror kan förklara mycket hittar man i en annan rapport från SCB
http://www.scb.se/Grupp/regionalt/rg0603/Oh%E4lodata_riket_2007.xls
(finns säkert någon nyare men jag tror inte proportionerna har förändrats)
som berör sjukfrånvaro. Som synes är kvinnor alltså frånvarande 44 dagar om året, män 28 dagar. Om man inte tror att kvinnors frånvaro, som är mer än 50% högre än mäns, påverkar löneläget tror jag man är naiv (ser för övrigt inte att man i den första rapporten rensat för sjukfrånvaro).
Nu ska man förstås enligt Toyotamodellen frågan varför kvinnor är sjukare men det hoppar jag över ikväll. Däremot kan jag konstatera att när jag fört fram de här argumenten tidigare på andra håll är svaret ALLTID ett personangrepp och diverse floskler. Det är möjligt att jag missat viktig statistik, feltolkat något av det ovan etc och då skulle jag vara intresserad av att få veta det, däremot är det måttligt intressant att bli bemött ’Tror du på det där själv? Då är du ju dummare i huvudet än jag kunde föreställa mig. Ingen idé att diskutera med dig längre så jag lägger ner nu.’
Jag tror för övrigt inte på någon femininisering av svenska män, möjligen en svennebananifiering, men den tendensen är nog könsagnostisk!
Vänliga hälsningar
David
Det är här riktat till Jens: Hej!
I förra veckan medverkade Pär Ström i SVT:s Debatt. Han ville dock inte vara med i DEBATTEN så han fick hålla en MONOLOG före debatten. Efter sin monolog gick han ut ur studion, varpå de andra som valt att medverka i den debatt om honom som han valt att avstå ifrån, fick tala fritt. I själva verket blev han oemotsagd då den s k debatten hölls vid liv via konstgjord andning eftersom debatthuvudpersonen åkt hem.
Det kallar jag power! Finns det någon i SVTs historia dom givits sådant utrymme? En egen monolog i ett debattprogram! Det är inte synd om Pär Ström.
Pompös? Mästrande? Tror du verkligen den projiceringen kan väga upp för bristen på sakargument och sunt resonemang?
Nä du Paul, sandlådenivån vinner förvisso några enkla poäng från den redan övertygade mobben, men den får dig samtidigt att framstå som oseriös inför de som är kapabla till kritiskt tänkande.
Jodå Paul, jag har fattat. Till skillnad från dig så har jag åtminstone kollat upp mina fakta (även om David hann före med att ge dig det i klartext), men jag har samtidigt fattat att du är mer intresserad av innehållslöst raljerande och billiga poäng än fakta och sakliga argument.
Det gör dock inte dina barnsliga epitet mer sanna.
Apropå att uttrycka sig otrevligt i bloggar och Twitter hittade jag denna artikel av Fredrik Segerfeldt.
http://metrobloggen.se/segerfeldt/pa-forekommen-anledning-2/
Varför kan inte etablerade debattörer hålla sig till sakfrågor?
Till Db m fl; I frågan om sjukfrånvarostatistiken ska man nog inte svälja hela dess budskap då det är ganska så trubbigt. Om man skulle jämföra kvinnor som INTE fött barn med män så tror jag inte att skillnaden skulle bli lika häpnadsväckande. Kvinnor som fött barn har refan vid unga år slitit mycket på sina kroppar. Jag går inte in på detaljer men området är stort och komplicerat. Dessutom bjuder det kvinnliga hormonsystemet på en del tråkiga överraskningar som män slipper. Kvinnor tycks även vara smärtkänsligare än män. Fibromyalgi drabbar till största delen kvinnor. Så kanske vi måste acceptera att vi inte bara är sociala kön (=PK) utan faktiskt föds med olika hormonsystem. Och tur är väl det, annars skulle varken du, jag eller Paul Ronge finnas här.
Jenny, ja men varför ska man göra en sådan jämförelse? Då får man väl stratifiera lönestatistiken på samma sätt. Oavsett vad så har alla som hävdar att det finns vetenskapligt belagda (mycket tveksamt uttryck) osakliga löneskillnader mellan könen fel. Det enda man kan säga med säkerhet är att det finns löneskillnader men att man inte vet om de är osakliga eller rationella. Dessutom borde inte någon som pekar på denna kunskapsbrist kallas det ena och det andra. Synd att Paul inte längre deltar i tråden.
Db; du bakade in några rader om skillnader i sjukfrånvaro. Det var dessa jag belyste. Om statistiken ska vara korrekt så borde man ha likvärdig utgångspunkt. Jag gjorde en högst personlig reflektion. Att jämföra kvinnor o män medicinskt är att jämföra äpplen o päron. I vårt moderna samhälle får detta en hel del negativa ekonomiska följder som många anser vara förklarliga men oetiska.
Paul Ronge tycker nog att det är kul att kommentarstråden växer utan hans omedelbara medverkan, men om du kallar på honom skriver han nog en rad. Men kanske inte för djupt om vad som helst, han om någon har ju ett varumärke att vårda;).
Feminism har inget med jämställdhet att göra utan dess syfte är att byta ut patriarkat mot matriarkat. Det som feminister pekat på som felaktigt tas över av feminister och görs politiskt korrekt. Feminismen är i grunden ute efter makt men inte att dela den med männen utan att ge igen för det förtryck som likt bensin får propellrar att snurra i den politiskt korrekta luften.
Men vi är många som kommer fortsätta att strida emot feminismen i Pelle Billing och Pär Ströms:s anda tills vi ligger i kyrkan och hissen för oss ned till förbränning.
Bo Grahn, intressant att du väljer Paul Ronges hemsida som plattform för att publicera dina åsikter. Jag undrar hur du resonerade dig fram till det?
Bo Grahn, du är medveten om att det finns en hel rad fraktioner inom feminismen? Och som vanligt är nog de interna motsättningarna hårdare än de externa, inkl de allra värsta externa antagonisterna.
Vilken sorts feminism är du motståndare till?
Jag trillade också in på denna gamla bloggpost och läser med stor behållning. By the way med facit i hand, så verkar det gå finemangs för KZ trots ”sparken” från Finest i höstas.
”man” och ”quinn” kan tycka vad de vill om KZ men hon är bra på det hon gör och affärerna går bra. Ska *hen* inte glädjas med en sån quinna? som tar för sig? är driftig? har flera företag? jag bara undrar…=)
Jag är ingen hen, däremot en tvättäkta hon. Jag gillar när alla som vill ta för sig gör det och att alla som har framdrift får ge utlopp för den. Däremot gillar jag inte att KZ använder sig av sin minderåriga son för att stärka sitt eget varumärke. Se föjande: http://www.katrinz.se/
För er som inte orkade klicka kan jag avslöja att ungen på frontbilden gör ”fuck you” för att mamma vill att han ska anspela på hennes nedlagda blogg
”Fuck you right back”. Den lilla lintotten är förevigad som Östermalms enda ”white trash baby”. Att uppmuntra människor att driva företag av olika sorter är bra för Sverige. Att driva företag på andra människors bekostnad tjänar ingen på.
Jag lyssnade på ett radioprogram om Ludmila Engquist och då nämndes det att hon tog det första sommar-OS-guldet (var det så?) sedan Anders Gärderud 1976. Vad tycker du om honom som varumärke?
Per:har väldigt dålig koll där. Men spontant tror jag Gärderud har ett gott namn och varumärke. Intressanta är de som går vidare från sport till drivna affärs och pr-människor. Som Bengt Baron, Mats Wilander och är jag övertygad om Beckham när han nu lägger bollen på hyllan.
Anders Gärderud har blivit friidrottskommentator i media. Han är fortfarande aktiv som orienterare (sporten i vilken han tränade det norska landslaget) och kommer bra i H65-klassen (herrar som fyller under året eller har fyllt 65) i Stockholm. Idrotten har gått i arv från hans föräldrar. Sven var med och startade Lidingöloppet och än i dag orienterar regelbundet. Så för Anders Gärderud är idrotten något livslångt, inte bara en kort tid som stjärna.