- Katrineholmskurirens krig med kommunchefen Mattias Jansson, på Twitter kallat #kkgate.
- Statsrådsberedningen som idag gick ut med hela bandupptagningen i en kraftig kritik mot Dagens Nyheter för misstolkning av Fredrik Reinfeldts uppfattning om hyresrätter.
- Frälsningsarmén som nu lagt ut hela Kalla Faktas upplägg för en granskning av dess ekonomi, sviktande medlemstal etc på sin hemsida.
Tre rykande dagsaktuella exempel på hur traditionella medias makt nu ifrågasätts och utmanas på ett sätt som kanske aldrig tidigare.
#kkgate innehåller mitt i det principiella allvaret ett stort mått av humor. Kommunchefen Mattias Jansson, på Twitter @kommunchef, har blivit en mycket aktiv och respekterad aktör i sociala medier. Katrineholmskuriren drar igång en granskning med tuffa mejlade frågor som redan i sin ton visar att kommunchefen ska hudflängas för att han anlitat konsulthjälp och för att han blandar privat och professionellt i sitt twittrande. Frågan ställs vad Jansson tror att allmänheten tycker om hans ”twittrande på arbetstid”.
Jansson väljer att både lägga ut frågorna, och sina svar, på bloggen. Katrineholmskurirens chefredaktör Krister Wistbacka blir ursinnig och skriver en ledare. Han trappar upp konflikten genom att prata om ”bloggvalpar” och om ”stulet material”, trots att journalistens mejlfrågor ju blev offentlig handling så fort de nådde Jansson. Här kan ni höra Jansson och Wistbacka debattera i P1:s Studio Ett. Wistbacka säger ju rent ut att hans läsare, alltså kommunens innevånare, inte själva är kompetenta att bedöma det material om till exempel sin representation som kommunchefen Jansson öppet lägger ut. Det krävs journalister som filter och uttolkare.
Kritiken inom sociala medier som bloggar och Twitter har varit öronbedövande. Wistbacka blir här Goliat. En maktspelare som vill motverka öppenhet och skydda det egna informationsmonopolet.
Bloggen SSBD (Samesamebutdifferent) har formulerat sin kritik som ett öppet brev.
Som exempel på hur sociala medier kan användas i krishantering är Janssons agerande mästerligt. Fokus har helt gått från kritik och insinuationer mot en ”kommunpamp” till en rejäl proteststorm mot Wistbacka som ”mediepamp” med maktanspråket att ha monopol på informationsgivningen.
Nästa exempel: Fredrik Reinfeldt går idag, via ett pressmeddelande, till skarp kritik mot Dagens Nyheter för att ha förvrängt hans åsikt om hyresrätter. Reinfeldt säger att han är för hyresrätten, Dagens Nyheter hade tolkat det som att han var emot. Men statsrådsberedningen lägger ut hela intervjun, som en medarbetare bandat, och ger därmed en allmänhet möjlighet att bedöma vad som är sant eller falskt. Nu har Dagens Nyheter också bestämt att lägga ut hela intervjun och publishern Gunilla Herlitz säger surt att det är ”märkligt” när regeringen vågar ifrågasätta Dagens Nyheters vinkling av sanningen.
Jag blev uppringd i kväll av Expressen som undrade vad jag tyckte och mitt svar var spontant och solklart:
”Jättebra att medias vinklingar och tolkningar ifrågasätts och kritiseras! Förr, när jag var reporter, ljög makthavare ofta och mörkade, i trygg förvissning av att ord skulle stå mot ord. Sedan började reportrar banda alltmer och möjligheterna att ljuga inskränktes. När Reinfeldt nu låter lägga ut intervjun är det ju tvärtom mot att ljuga – det är att ge läsarna chansen att själva ta ställning. Precis som Mattias Jansson gjorde när han lade ut Katrineholmskurirens frågor och sina egna svar”.
Jag vet inte om detta kommer i Expressen. Men se – nu gör jag det själv. Går ut med reporterns fråga och mitt svar innan det är publicerat!
Jag tror en sådan här maktkamp, där journalisternas sanning bryts mot andras sanningar är enormt bra för demokratin.
Till och med den vanligtvis så kommunikativt klumpiga och ovana Frälsningsarmén verkar ha fått blodad tand. TV4:s Kalla Fakta har inlett en granskning av organisationen och givit ”Frälsis” litet hållpunkter. Raskt lägger kyrkan ut Kalla Faktas mejl på sin hemsida och redovisar hur de har svarat programmet. Jag blev ikväll också uppringd av Kalla Fakta som undrade om det verkligen var okej av Frälsningsarmén att göra så här ur krishanteringssynpunkt. Jag hade då inte hunnit läsa in mig och gav ingen kommentar. Men självklart är det okej!
Tre sådana här utmaningar mot tuffa och mäktiga medier i samma vecka kan inte vara en tillfällighet.
Utmaningen handlar om två saker: Media blir snuvade på scoopet och på sitt informationsmonopol.
Jag är övertygad om att PR och krishantering i framtiden i väldigt hög grad kommer att bygga på att man berättar mer, inte mindre. Att man agerar istället för att gömma sig. Att man lägger korten på bordet istället för att ljuga. Att man snabbare erkänner och försöker rätta till misstag man vet att man gjort.
Och eftersom resultatet i så fall bara blir ökad öppenhet kommer media att tvingas skärpa sig. Det kommer inte längre att gå att göra scoop lika lätt på att makthavare tappar huvudet, börjar råskälla på en Janne Josefsson eller i panik införa intervjuförbud i offentliga lokaler.
Nya tider kräver än mer skärpta journalister. Och för oss som älskar journalistiken och vill se den utvecklas är det rena julafton.
Andra bloggar intressant om journalistik och krishantering.
/Paul Ronge
Uppdatering 1: Så här blev det i Expressen, helt schysst citerad av Anna Skarin. Och min erfarenhet är att det är regeln, inte undantaget.
Uppdatering 2: Jag intervjuas i DN på temat: ”Politiker i clinch med medier”.
Uppdatering 3: SR Medierna slår lördagen den 19 februari fast att Reinfeldt har rätt i intervjubråket med DN.
Redan innan jag hade läst ditt blogginlägg så skrev jag följande på Facebook:
”Jag är fortfarande inte moderat men tycker det är otroligt bra att media inser att de numera granskas. Bildt har sin blogg och twittrar för att motbevisa spekulativa vinklingar, Reinfeldt lägger ut hela inspelningen av intervjun för att visa att redaktionen på DN inte redovisat korrekt. Mycket positivt! Det rör på sig åt rätt håll när alla kan rapportera och få ut budskapet – på sitt eget sätt.
Det borde vara återhållande mot allför groteska tolkningar/redovsningar.
Har tidigare i flera sammanhang hävdat att ffa kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen (som ju inte längre är kvällstidningar utan morgontabloider) missbrukar tryckfriheten och att grundlagen därför borde ses över. Kanske det är så vist ordnat i utvecklingen att de sociala medierna minskar det behovet. Vore kanon isf!
Bra att regeringskansliet låter oss syna korten. Det kan ju i längden bara höja kvaliten hos våra tidningar. De som vi fortsätta att ha kvalitetsstämpel på sig, vill säga.
Transparens och öppenhet är väl fortfarande honnörsord i en demokrati med press- och yttrandefrihet.
”Nya tider kräver än mer skärpta journalister. Och för oss som älskar journalistiken och vill se den utvecklas är det rena julafton.”
Ja!
Tack!
/morris
Cynikern i mig frågar ju genast hur detta kommer att utnyttjas för att vinkla på mer subtila sätt som tål öppenhet…
Lite på samma sätt som totalitära övervakningssystem numera klarar parlamentarisk granskning. De med makt anpassar metoderna om de är lite smarta…
Men visst är det en enorm förbättring! Låt oss bara inte tro att vi nu är immuna mot vinklingar.
Ja det är välan bra med en öppen kommunikation i samhället. Snart är allting så genomlyst att vi inte har några skuggor längre, vi människor. Och kanske ingenstans att vara i fred heller.
Men. En annan sida är ju detta: Ska regeringskansliets hemsida fungera som propagandaapprat och gå i svaromål mot media? Kunde man inte tänka sig en Statsministerblogg i stället?
Vad är regeringens uppdrag? Att tjäna det land de är valda att tjäna, eller att gräla med massmedia?
Hur många artiklar, intervjuer, reportage, essäer och – i nästa steg – bloggposter, diskussionsinlägg, debatttrådskommentarer, som vi läser och åhör och tittar på överallt, dagligen, rymmer inte faktafel och motsatta åsikter och missförstånd och feltolkningar?
Ska vi alla lägga ut ljudfiler och motargument mot allting som sägs och skrivs? Ja kanske, om vi vill. Det är kanske den nya friheten. Men ska vi göra det på Regeringskansliets hemsida? Hur pass seriöst ser det ut?
Mikael: Håller med om att vi aldrig blir immuna mot vinklingar. Och jag tycker det är rätt bra! All journalistik är vinklad så vi ska kunna tillgodogöra oss essansen, ungefär som att den hugger fram en stig ur snårskogen med en machete. Det är när det övervinklas och rubriker hårddras så ”informationen” blir desinformativ som man måste reagera.
Embryo: Svaret ovan delvis också svar på dina intressanta aspekter. Självklart kan och ska inte regering och andra makthavare nu kasta sig över media och nagelfara varje rubrik om de vill framstå som seriösa. I fallet hyresrätter tycker jag att Reinfeldt gjorde rätt – det var en viktig fråga för Moderaterna som de ansåg sig totalt misstolkade i. Men kritik kräver omdöme, att man skiljer stort från smått.
Min förhoppning är att den ökade öppenheten, bland annat genom sociala medier, ger makthavare mindre möjlighet att ljuga och journalister mindre utrymme att ”slappskriva” och felvinkla utan motreaktion. Då blir läsarna, lyssnarna och tittarna vinnarna i det här spelet.
Men det finns en orättvisa i detta, det är vad jag menar. Samt att agerandet inger en känsla av puerilitet hos regeringen.
Många människor i samhället blir felbehandlade och anser sig feltolkade i och av media. Men har inte Regeringskansliets hemsida till sitt förfogande.
Jag kanske har fel, men om sociala media verkligen ska fungera plant – utjämnande, demokratiserande – ska man inte kunna använda en plattform av det offentliga och myndiga slaget för att komma med motargument.
På regeringskansliets hemsida står det överst: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.” 1 kap. 6 § regeringsformen. Det är seriöst. Att sedan lägga in poster där man går i svaromål mot nyhetsmedias rubriksättning (som jag läser det har DN rätt i sak: statsministern är skeptisk till hyresrätter) på samma hemsida känns inte alls seriöst, utan mer propagandistiskt.
Embryo: Jag konstaterar att vi är oense. Det är inte hela världen 😉
Nej det är alltid en liten distraktion, för att travestera Strindberg.
Men det finns de som tycker lika; Vänsterpartiet tänker åt samma håll som jag gjorde nyss. De KU-anmäler Reinfeldt, står det i Expressen i dag:
””I artikeln på hemsidan gör man korrigeringar av vad man anser vara felaktigt i DN-intervjun. Men man citerar de delar av artikeln som man tycker bättre om”, skriver Vänsterpartiet i pressmeddelandet.
– Förutom att regeringen som myndighet agerar olämpligt gentemot en enskild tidning så måste det också vara mycket tydligt att regeringens hemsida inte är någon propagandamegafon, säger Mia Sydow Mölleby.”
Intressant att det är just (v) som KU anmäler regeringskansliet. Ohlys attityd till reportrar är ju i vissa fall att bojkotta dem, enligt Resumé. Även i detta fall, då det verkar som om journalisten berättar omständigheter som var sanna.
http://www.resume.se/nyheter/2010/05/17/ohly-bojkottar-reporter/
Jag tycker det var bra att vi medborgare får tillgång till intervjun av Reinfeldt utan ”omskrivningar”. Det verkar dock av Dagens Nyheters reaktion att de blev trampade på en öm tå. Det är väl trots allt, som man bäddar får man ligga.
Det här är väldigt bra för alla utom för de journalister som bara flyter med strömmen och inte gör ett bra jobb. I förlängningen är det slut med vinklade reportage där den granskade inte kan få genmäle och alla vi läsare och tittare kan själva få ett underlag att bedöma.
Det finns ytterliggare ett exempel nyligen och det är Uppdrag gransknings Norge historia som knappast utföll till SVTs favör. Annars är det ju TV mediat där piedestalen fortfarande finns kvar då de kan styra väldigt mycket som tex. vem som får debattera saker i TV. Nästan alltid med få undantag som tex. denna bloggägare, så är det folk som inte är aktiva på nätet, som Greider, Anders Björck osv osv.
Mycket bra och intressant inlägg. Denna taktik av transparens skapar uppenbarligen ett stort huvudbry hos många makthavare/opinionsbildare runtom i landet.
Tack Gunnar och Peter för kommentarer och vänliga ord om inlägget!
Nu finns också intervju i DN Kultur på temat:
http://www.dn.se/kultur-noje/politiker-i-clinch-med-medier
Tjavars, själv konstaterar jag att vår journalistkår i huvudsak torde utgöras av PISSUSLA ”yrkesmän” om de tycker sig behöva vinkla och förvanska för att få till stånd nyheter – det är ju inte precis så att det råder någon brist på skandalartade svek och löftesbrott mot folket från vare sig Reinfeldts eller Bildts sida, eller för den delen att det myglas och försnillas kraftigt inom flertalet av våra ”välgörenhetsorganisationer” (Mattias Jansson vet jag inget om, men är han toppolitiker finns det säkert legitim skit att gräva fram om honom också) – verkar som man hellre vill SKAPA nyheter än RAPPORTERA dem. Sorgligt egentligen…