Efter sex år kommer nu upplösningen av den kanske mest förödande krishantering när det gäller konsekvenser jag sett i Sverige som medierådgivare och kriskonsult.
Torsdagen den 21 oktober 2021 sålde Handelsbankens stiftelse sina aktier i Industrivärden, den sista resten av det korsvisa ägande som kännetecknade den största maktsfären i svenskt näringsliv jämte Wallenberggruppen. En persons felgrepp och svidande nederlag blev en annans totala seger: Från och med i torsdags är ALL makt i Industrivärden centrerad till Fredrik Lundberg. Om det blev så mycket bättre är en annan fråga.
SvD hade 2015 kommit med det ena avslöjandet efter det andra om jaktresor och andra flygresor. Detaljerna var absurda som framgår av Svenskans sammanställning.
Sverker Martin-Löf och Anders Nyrén hade tidigare vägrat att gå med på en extern granskning, vilket bidrog till att flera av de stora institutionella ägarna förlorade förtroendet för dem. Till slut tvingades ledarduon backa, men det skulle visa sig vara för sent.
Början till slutet berodde egentligen bara på en person: Sverker Martin-Löf.
Martin-Löf var en av Sveriges mest respekterade företagsledare i decennier. En nyckelspelare i Industrivärden som byggde SCA till en global aktör. En oförtröttligt arbetande person som flög som en skottspole i tjänsten, med sfärens jetplan och i helikopter.
Men så kom då avslöjandena om de privata nöjesresorna och smått vansinniga detaljerna om glömda plånböcker och sprit som hämtades med helikopter och hur han använde SCA:s anrika jaktgård Källberget i Härjedalen helt privat, där det var meningen att den också skulle brukas för representation.
När instutionella ägare och media konfronterade Martin-Löf var han som sagt helt oförstående för kritiken. Han stod stolt som en fura och hänvisade till den enorma tid han lade på att använda jetplanen i tjänsten. Krav på en oberoende undersökning tillbakavisades. Han tappade sin position, all goodwill från de många åren i sfärens topp, avsattes och tvingades gå i pension. Sex år efter att skandalen avslöjades har han fortfarande inte kommit till insikt utan anser att han utsattes för en kupp.
Det hade nog räckt att omgående erkänna felet, förklara det med att när man använder flyg och helikopter så mycket i tjänsten är det lätt att bli fartblind och lova att åtgärda så det inte händer igen.
Det var ju ändå detta som till slut hände. SCA gjorde sig av med privatplan och införde ett striktare reglemente för resor. Men först efter att Martin-Löf tvingats löpa ett förnedrande medialt gatlopp för att sedan nesligt tvingas ta bakdörren ut från makten och härligheten.
Jag vet att det fanns professionella och mycket dugliga kommunikationsrådgivare i Martin-Löfs närhet som han inte lyssnade på. Som så många andra maktmänniskor när det gäller krishantering gick han på principen ”kan själv” och ”själv är bästa dräng”.
Och även nu, när han efter åratals avstängning åter fått tillgång till jaktgården, verkar han inte tagit någon lärdom av kritiken och det som hänt. Så här svarade han UG.s reporter Axel Gordh Humlesjö som ville ställa frågor, så sent som i maj 2021:
”Jag har ju för fan jobbat 42 år och byggt det där bolaget från ett litet lokalt norrländskt bolag till ett globalt bolag. Det är klart som fan… En tjänsteman som gör det utan att tjäna något särskilt mycket pengar jämfört med många andra företag tycker såklart att det har varit en bra insats. Och det är väl inget konstigt om jag då privat kan jaga, på några av deras marker. Sen att det ska komma Uppdrag granskning och göra en jävla ny issue av det här, det är så jävla korkat så det är inte klokt.”
jag skriver inte detta för att häckla Martin-Löf eller hälla salt i såren. Han kan vara en hedersman privat. Jag vill bara visa vilka enorma konsekvenser en dålig krishantering kan få.
Här är lärdomarna i några punkter, som rimmar väl med vad jag försöker driva i mina krishanteringar:
- Var ödmjuk.
Många ”högdjur” har fallit på att de tyckt de varit värda moraliskt tveksamma extravaganser och förmåner för att de gjort sina företag stora tjänster. ”Bra karl ska ha bra mat”, liksom.
- Försök förstå var kritikerna kan ha rätt i sin kritik.
Gå inte automatiskt i försvarsposition. Om du visar sådan förståelse ökar också omvärldens vilja att lyssna på dina förklaringar till varför det blev som det blev.
Åtgärda akuta problem snabbt och resolut.
I det här fallet ganska enkelt: Ajöss med ägandet i privatplanen, möjligtvis också med arrendekontraktet på Källbergets gård. Be åtminstone om ursäkt för överdrifter och rena dumheter och lova att gården i fortsättningen ska användas för företagsrepresentation som avsett.
- Se till att liknande problem inte kan uppstå igen.
Det kan ske genom att revidera bolagets/sfärens Uppförandekod. Gärna också kompletterat med interna utbildningar och seminarier om vilka regler som ska gälla.
Paul Ronge
Vägra gå med på granskning, inte erkänna fel … småpåveri kallades sådant förr, Trumptänkande idag.
”Högmod går före fall” sa man förr och det gäller väl än. Är man i en maktposition är det lätt att bli fartblind. Det är som när man var ung och stark och trodde att man var odödlig. Men verkligheten kommer så småningom ifatt och räkningen görs upp. Man kan även dra paralleller med politiska makthavare genom historien som rönt samma öde. Inga jämförelser i övrigt.
Mycket bra genomlysning och analys som vanligt Paul!