Vi har upplevt en mediavecka utan motstycke kring boken om kungen: ”Den motvillige monarken”.
Plötsligt har proppen gått ur och det skvaller som cirkulerat på redaktionerna i årtionden kan nu publiceras fritt i kvällspressen. Sida upp och sida ner.”Kaffeflickor”. Camilla Henemark som kungens påstådda älskarinna. Sprit och sex på tillställningar i den kriminelle Mille Markovics svartklubb. En dömd utpressare som nu också hotar med att visa livebilder på kungens festande.
Aftonbladet Lena Mellin skrev här mycket klokt om detta.
Jag tillhörde dem som blev alldeles paff när jag hörde att kungen tänkte kommentera boken i samband med den traditionella årliga älgjakten i Halle- och Hunneberg i mina gamla hemtrakter vid Vargön. Jag avrådde, liksom i stort sett alla professionella kriskonsulter, som uttalade sig i förra veckan. Mitt huvudargument var att det var under kungens värdighet att kommentera en bok som skvallrar om hans sexualliv. Jag ansåg också att det var ett högriskprojekt, man kan inte domptera ett 60-tal ackrediterade journalister. Vad som helst kunde hända.
Idag vet vi ju vad som hände. Kungen viftade med en penna i luften, talade osammanhängande och litet lustigt om att han sett älgrumpor av obestämt kön, om att han inte läst boken, men förstått att detta hände ”för länge sedan”, att han talat med drottningen och familjen och att nu ”vänder vi blad, precis som ni journalister gör i era tidningar”. Ord för ord kan ni läsa hans redogörelse här.
I analysen efteråt sågar jag och i stort sett alla PR-konsulter samfällt talet. Jag medverkade i direktsändning i TV4 med hovets förra kommunikationschef Elisabeth Tarras Wahlberg. Här i Resumé Staffan Dopping som utvecklar resonemanget i sin blogg, I Expressen retorikexperten Barbro Fällman. Bland omdömena: Kungen verkar vara i obalans. Talet väcker fler frågor än det besvarar. Talet låter som ett erkännande att det mesta i skandalboken faktiskt är sant.
Men ändå verkar det som om just det taffliga gick hem. Kungen försökte åtminstone inte förneka och dementera. Professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld bloggar här pricksäkert om ”teflonkungen”.
Skadeglädjen blir stor över att vi ”PR-nissar” får fel och att det stora pressuppbådet slokörat fick åka hem utan att fälla 24-taggaren.
Jag tycker inte det finns någon anledning att ha prestige. Ibland har vi PR-konsulter och retoriker (av media ofta utnämnda till experter för vi är nästan aldrig självutnämnda) rätt och ibland har vi fel. Ungefär som ekonomiexperter eller sportkommentatorer.
Jag vidhåller att denna presskonferens var ett högriskprojekt och att jag tycker det var under kungens värdighet att uttala sig om en skandalbok som huvudsakligen handlar om hans sexliv.
Men om han kom undan med bara förskräckelsen på grund av att svenska folket är så lojala mot kungahuset så har jag inget problem med det.
Däremot har jag idag från en vanligtvis mycket välunderrättad källa fått information om vilka kungens externa kriskonsulter var. Det är två personer med högt anseende i PR-branschen, några av de tyngsta. Men kungen valde att inte lyssna på några rådgivare.
Kungen ”kan själv”. Hela detta vågspel iscensattes av honom och ”strategin” är alltså hans egen.
Vi har sett massor av turer när det gäller dålig mediehantering. Hyllandet av diktatorn i Brunei. Förra årets presskonferens vid älgjakten när kungen ville skjuta ännu flera vargar och ställde till kaos för WWF (World Wild Life Foundation) där han är ordförande. Många andra konstigheter som allteftersom faller i barmhärtig glömska. Och nu den här skandalboken som riskerar att fortsätta driva fram pikanta detaljer från kungens privatliv.
Nu vet jag att kungen inte tar råd och då bör man egentligen inte ge några. Men samtidigt med kungens problem blir det alltmer tydligt hur perfekt kronprinsessan Victoria fungerar i sin roll. Företagsledare jag talar med är helt lyriska över hur väl hon fungerar på PR-resorna utomlands, lyhörd och kunnig. Med Victoria skulle det komma en ny era utan kaffeflickor och ”frufria” festnätter och med en make i Daniel som väl skulle fylla drottning Silvias roll.
Detta om monarkin nu ska behållas. Och av rent pragmatiska skäl tycker jag det är ett vettigare statsskick för oss än republik, inte minst för den PR det ger oss utomlands.
Varför pensionerar sig inte kungen? En enkel abdikering och fältet är fritt att få skjuta lite älg och vara med sina kompisar utan att hela tiden stå i det mediala strålkastarljuset?
Andra skriver intressant om kriser och PR.
/Paul Ronge
Jag är kanske benägen att hålla med dig, men ändå inte. Viktoria kanske inte vill ta på sig kronan än. Hon kanske vill ha lite lugn och ro inom familjen och kanske också få möjlighet att få barn. Då är det nog inte roligt att mitt upp i allt detta bli krönt.
Och ponera att Kungen tar av sig kronan, är inte risken då till spekulationer av gigantiska mått? Se på LO ordföranden Lundby-Wedin, hon som inte ville erkänna att hon inte kunde läsa styrelsedokument och till och med skrivit under det icke läsbara. Sicket liv det blev! Den stormen red hon ut och sitter säkert.
Undra om inte det bästa trots allt är att Kungen tiger. Nu är ju Camilla Henemark ute i pressen och ”berättar” och då är det nog ännu bättre att Kungen är tyst.
Kungen i Sverige har inte rösträtt och han får inte uttala sig politiskt: Han har inte direkt samma rättigheter som andra svenska medborgare, så av vilken anledning skulle han ställa sig och svara på journalisters frågor? Ingen alls som jag ser det.
Om ett år har nästan alla glömt, vad som hände. Då har det kommit nya skandaler.
Allt handlar ju om pengar och makt, något som väldigt många vill ha, men som är få förunnat. Journalister är de som inte alltid har pengarna, men de har makten i form av sin journalistik. Andra har makt och pengar och därmed bryr de sig inte om vad journalisterna har på sin agenda. De besuttna har egen agenda.
Andra som är i behov av pengar och uppmärksamhet säljer gärna nästan vad som helst för att få klöver. Wannabees är en del av gruppen. Varför skulle annars köerna ringla kilometerlånga inför castingen på varje dokusåpa?
Tja, den som lever får se, men jag tror nog att det bästa är att Kungen håller fast i kronan ett tag till.